Frågor och svar om papperspåsarna

Bostadsrättsföreningar, fastighetsägare, samfälligheter eller liknande, som kan ta emot som minst en halvpall med papperspåsar, kan beställa påfyllningar på Mina sidor.

Småhusägare samt bostadsrättsföreningar, fastighetsägare, samfälligheter och liknande som har begränsade lagrinsmöjligheter kan fylla på med papperspåsar på återvinningscentralerna, som många passerar av återvinningsanledningar.

Privatpersoner som vill hämta påfyllning själv och bor i Knutby eller Vänge kan också hämta påfyllnad av påsar på Uppsala kommuns servicepunkter ICA Knuten i Knutby och SH-macken i Vänge.

Vi arbetar för att få fram fler ställen att hämta påsar på. Vi kommer också att erbjuda hemleverans av påsar mot betalning för småhusägare som vill beställa nya papperspåsar hem.

Vi genomför utdelningen av startkit med papperpåsar och hållare delvis områdesvis i Uppsala kommun och stad. 

Hur du får ditt startkit beror på hur du bor. Om du bor i flerbostadshus med fler än tio lägenheter får din bostadsrättsförening, fastighetsägare eller samfällighet en större leverans med startkit från oss, som sedan kan delas ut eller göras tillgängliga för hämtning. 

Om du bor i en mindre bostadsrättsförening eller ett småhus/villa får du ett brev från oss som förvarnar om att vi dyker upp med en leverans som vi ställer vid ditt hus, dina sopkärl eller ingången. Oftast levererar vi inom en månad efter att du fått brevet.

Nedan hittar du en lista över de områden där vi delat ut till en majoritet av hushållen. Vi jobbar parallellt i flera områden, även de där vi delat ut till de flesta.

Flerbostadshus vi inte lyckats få kontakt med läggs på en restlista, som vi återkommer till framöver. Om ditt flerbostadshus inte fått papperspåsar kan det vara värt att kolla med din förening, samfällighet eller hyresvärd om de sett vårt brev och om de rapporterat någon kontaktperson till oss, i de fall vi behöver det.

Vi levererar det antal hållare som motsvarar antalet grundavgifter ni betalar och som finns registrerat i våra kundsystem. Om ni har fått för få startkit beror det sannolikt på att uppgifterna i kundsystemet inte har uppdateras.

Flerbostadshus som byggt om till fler eller färre lägenheter måste rapportera det till oss och till fastighetsregistret för att betala rätt antal grundavgifter. Samma sak gäller för småhus med en eller flera uthyrningsdelar.

Korrigera gärna det direkt via ett meddelande till vår kundtjänst.

Hur just du väljer att montera eller placera hållaren är helt upp till dig och vad som fungerar i ditt kök. Det finns flera möjliga sätt att installera hållaren hemma i köket.

Den ventilerade hållaren är framtagen för att uppfylla svensk standard i en återvinningslåda under bänken eller spisen i köket. Många svenska hushåll kan bara byta ut ett av sina befintliga kärl mot den nya hållaren. Många helt nya kök innehåller också redan en medföljande ventilerad hållare.

Hållaren kan också, för den som vill, hängas upp på insidan av en skåpsdörr med hjälp av två träskruvar/en särskild hängare som kan hämtas på återvinningscentralen. Markera med hjälp av hållaren var du har de två yttre ventilationshålen på långsidan. Skruva i skruvarna i skåpsdörren tills du når distansen mellan gängor och skruvhuvudet. Hållaren hängs upp på skruvarna i de två yttersta ventialationshålen på långsidan. Klicka här för att se en bildinstruktion för monteringen. (OBS, de två hålen på kortsidan är förberedda för ett handtag.)

Många har också hållaren fristående under eller till och med på sin diskbänk.

Papperspåsarna ska användas med den ventilerade hållaren. När de används tillsammans torkar påsen upp och håller bättre när du bär ut den.

För att hållaren ska fungera ska den placeras välventilerat för sig själv och inte i ett annat kärl. Den nya hållaren ersätter ditt nuvarande matavfallskärl i köket.

Placera påsen i hållaren. Om du viker ner kanten på påsen står den stadigare. Använd endast påsar från Uppsala Vatten. 

En bunt papperspåsar innehåller 80 påsar och räcker ett halvår om du byter varannan – var tredje dag. Förbrukningen är ungefärligt genomsnitt för ett hushåll, men vissa förbrukar fler och andra färre. 

Fyll inte påsen över den streckade linjen. Kom ihåg att bara lägga matavfall i påsen. Låt blött matavfall rinna av i vasken. Byt påse när den börjar bli full, vid normal användning varannan – var tredje dag.

Stäng påsen genom att vika eller rulla ihop kanten. Släng påsen i ditt vanliga sopkärl för matavfall.

Det kan finnas risk för kladd. För att undvika att det blir kladdigt finns en del råd.

• Använd alltid den speciella påshållaren. Den hjälper till att hålla matavfallet torrt genom att den är välventilerad. Påshållaren kommer att delas ut gratis i samband med bytet till papperspåsar.  
• Om matavfallet är mycket blött ska du låta det rinna av i vasken innan det läggs i påsen.
• Lägg gärna hushållspapper eller någon använd servett i påsen. Det torkar upp och passar till exempel perfekt när du torkar fettet ur stekpannan. (Det är också bättre för avloppsledningarna än att diska ur fettet.)
• Följ de instruktioner om fyllnadsmängd som finns på påsen för att undvika att den blir överfull. 

Om du får problem med dålig lukt och insekter så spreja soptunnans insida och kant med ättika när du rengjort den.

Papperpåsarna för matavfallet ska hålla en viss standard för att fungera i vår biogasanläggning. Uppsala Vattens egna påsar är det säkraste valet, men vissa livsmedelsbutiker säljer frukt och grönt i papperspåsar av samma kvalitet. Dessa påsar går också bra att använda, men fråga gärna butiken om de är godkända för att återanvända till matavfall.

För att minska användningen av plastpåsar i samhället och bidra till klimatvinst genom minskat koldioxidutsläpp. Vi vill också att biogödseln, det som blir kvar när man utvinner biogas, ska bli fritt från plast. Vi tror också att det kommer att bli lättare att sortera rätt. När papperspåsarna används med den anpassade hållaren minskar ofta problem med fukt och lukt.

Beslut om att ändra renhållningsföreskrifterna och gå över till papperspåsar är taget av kommunfullmäktige. Enligt nuvarande planering kommer papperspåse att införas under 2020, men det går såklart bra att redan nu använda papperspåse. Hållare och påsar kan hämtas på återvinningscentraler. Var noga med att använda den ventilerade hållaren till påsen. En papperspåse i en tät hink kommer att få svårt att hålla ihop och riskerar att falla sönder.

Uppsala kommun var mycket tidigt ute med att samla in matavfall och har samlat in matavfall sedan 1994. Då var plastpåsar det bästa sättet för insamlingen eftersom hushållen ändå bar hem mat och varor i dessa och de kunde återanvändas. Det här har ändrats i och med att användningen av plastpåsar har minskat i samhället. Att använda plastpåsar som tillverkats bara för att slängas bort är ett av de sämre alternativen.

Plasters miljöpåverkan ifrågasätts också mer idag än tidigare. Både den ökande nedskräpningen i naturen och olika plastkemikaliers påverkan på människor och djur. Idag är Uppsala en av de sista kommunerna som samlar in matavfall i plastpåsar.

All tillverkning av påsar har klimatpåverkan, oavsett om påsen är en plastpåse av fossilfri bioplast eller om det är en papperspåse. Vi har gjort en livscykelanalys där man jämfört olika typer av plastpåsar och papperspåsar för avfallsinsamling. Analysen visar att det totalt sett bästa valet ur klimatsynpunkt är papperspåsen. Dessutom är klimatpåverkan bara en av flera miljöaspekter att ta hänsyn till vid avfallsinsamling. Vid behandlingen på biogasanläggningen måste all plast sorteras bort, eftersom biogödseln ska spridas på åkrarna. Minskad plastanvändning leder därför till minskad spridning av plast i naturen.

Inte ens så kallad nedbrytbar bioplast bryts ned under behandlingen på Uppsala Vattens biogasanläggning. Så kallade bioplaster kräver industriellt kontrollerad kompostering för att brytas ned. I naturen bryts de möjligen ned något snabbare än de omkring 400 år som krävs för fossil plast men troligen tar det åtminstone 200 år. Vad som långsiktigt är sant vad gäller nedbrytningstid, kemikaliernas påverkan och vilka följder det får för oss och naturen är svårt att veta eftersom plastprodukter, i ett historiskt perspektiv, inte funnits särskilt länge.    

Dessutom ger papperspåsen en tydlig signal om att plast inte hör hemma i matavfallet.

Det finns flera anledningar till varför vi inte väljer att samla matavfall i majspåsar. Majsstärkelsepåsen är en bioplast som ska vara komposterbar men i en biogasanläggning hinner påsen inte brytas ned. Den måste därför sorteras ut som alla andra plastpåsar så att den inte förorenar biogödseln. Papperspåsen behöver inte avskiljas. Majsstärkelsepåsar fungerar dessutom dåligt i vår förbehandling vid biogasanläggningen. De är sega och virar sig kring rörliga delar och orsakar driftproblem.

Majsstärkelsepåsar som finns på marknaden idag innehåller fortfarande en mängd fossil olja (polyester, framställd ur råolja). Majsstärkelsepåsen är alltså inte en produkt helt framställd ur förnyelsebar råvara, vilket papperspåsen är.

Ja, kostnaderna kommer troligtvis att öka. I dagsläget kan vi inte säga hur mycket, men införandet beräknas kosta cirka 10 miljoner och sedan blir det en årlig merkostnad på ungefär 7 miljoner kronor. Främst är det tillverkning och distribution av papperspåsar som kostar. (Påsarna och den ventilerade hållaren till dem ska delas ut till alla kunder.) Vi får däremot en lägre behandlingskostnad för matavfallet med papperspåsar.

Exakt hur kostnaderna kommer fördelas om papperspåsar införs vet vi inte i dagsläget men en preliminär prognos kan vi få om vi slår ut den årliga kostnaden på alla hushåll. Då rör det sig om cirka 5-6 kronor per månad. Det motsvarar kostnaden för två eller tre plastpåsar köpta i mataffären.

Vi hoppas att fler kommer att bli mer noggranna med att sortera ut matavfall och förpackningar från sitt brännbara avfall. Genom att göra rätt kan du alltså i bästa fall minska dina egna kostnader. Kontakta i så fall vår kundtjänst som kan hjälpa dig ändra abonnemanget för tömning av den gröna tunnan.