Frågor och svar Järlåsa

Den 27 maj 2019 hölls ett dialogmöte i Järlåsa där Uppsala Vatten berättade mer om den utredning som pågår avseende grundvattentillgången i Järlåsa.

Här finns svar på de frågor som ställdes under mötet att tillgå för den som inte hade möjlighet att närvara på plats.

Frågor och svar 27 maj

Har man tittat på likvärdiga situationer runt om i landet där man har liknande förutsättningar och uppbyggnad som Järlåsa, hur har man löst vattenförsörjningen där?

I och med de torra somrarna de senaste åren har fler och fler platser i landet drabbats av en ansträngd grundvattensituation. Vi följer givetvis utvecklingen i landet och tar lärdom av vad andra kommuner gör.
Varför anses Strandsjön olämplig bara för att det ligger nära ett reningsverk? Går det inte att rena det vattnet?

Vid tidigare utredningar ansågs det vara olämpligt. Idag ser tekniksituationen lite annorlunda ut och därför ska Strandsjön undersökas igen. Det finns platser i världen där man renar avloppspåverkat vatten till dricksvattenkvalitet, men det är en kostnadsfråga eftersom det kan vara väldigt dyrt.
Vid befintliga vattentäkter, finns det reglerad dikning vid grundvattenmagasinet som tömmer det på vatten?

Det är ingen dikning, utan en naturlig bäck som skär genom åsen där det rinner ut vatten.
Kan man reglera bäcken vid åsen för bättre påfyllning av nuvarande magasin?

Bäcken är troligtvis för stor och djup, skulle den dämmas upp skulle stora markområden ställas under vatten (åkrar, skog och ängar). Det skulle troligtvis inte göra någon avgörande skillnad för vattentillgången i åsen.
Kan man använda bäcken för att pumpa från den och infiltrera i Granås?

I förhållande till den mängd vatten som skulle behövas är bäckens flöde troligen för långsamt och för litet för att tillstånd för avledning skulle ges (det skulle riskera att torrlägga bäcken nedströms). I utredningen 2017 däremot, började man titta på om det är en möjlig lösning att borra brunnar intill bäcken för att ta det sista grundvattnet som annars läcker ut där. Bäckens flöde kan i den utredningen undersökas närmare.
Man får inte ta vatten från brandposten vid Järlåsas brandstation. Hur ska det lösas med vattentillgång för räddningstjänsten på orten? Kan de få en egen brunn att hämta vatten ifrån?

Uppsala Vatten har en dialog med brandchefen gällande just detta.
Kommer Uppsala Vatten att köra tankbilar den här sommaren också?

Det finns inga planer på det, just nu ser grundvattennivåerna bra ut.
När kommer det finnas en färdig plan för grundvattenförsörjningen?

Det är många delar i utredningen som kommer att kräva olika lång tid. Vi jobbar så effektivt som möjligt, men det är svårt att idag säga när vi kommer ha en lösning på plats. Vissa av åtgärderna är beroende av konsultstöd och vissa åtgärder vill vi göra under en viss årstid och med ett visst tidsintervall, vilket gör att det kommer att ta lite tid.
Särtaxa på sommaren med höjd taxa för att få vatten från stan, är det ett alternativ?

Enligt lagen om allmänna vattentjänster finns det en möjlighet för VA-huvudmannen att ta ut en så kallad säsongstaxa om det behövs med hänsyn till exempel vattenförsörjningen. Vi känner dock inte till någon kommun där detta tillämpats. Det är oklart om det skulle vara möjligt att ta ut en högre taxa för att tillhanda hålla dricksvatten för att detta ska räcka till bevattning.
Hur är läget på de andra orterna på Uppsalas landsbygd?

Just nu är det bevattningsförbud på fyra andra orter i kommunen. Grundvattennivåerna är generellt lägre än förra året vid denna tid i de orter som inte har någon konstgjord infiltration.
När kommer en ny översiktsplan?

Svar från Uppsala kommun: Varje ny mandatperiod aktualitetsprövas kommunens översiktsplan.
Finns det någon plan för när det inte går att göra fler utredningar utan man väljer att införa en överföringsledning?

Det är svårt att svara på innan vi har den här utredningens resultat på bordet.
Kommer man använda flygspaning för att hitta nya tänkbara vattenkällor?

Vi tar med oss det inspelet till den pågående utredningen och undersöker möjligheterna med det.
Vad kostar utredningarna per år att genomföra?

Vi har inte någon samlad summa att delge för vad alla utredningar per år kostat. Det varierar mycket efter vilket behov som föreligger och vilka typer av utredningar som utförs. Det mesta av kostnaderna kring utredningarna som genomförts så här långt är kopplat till de anställdas löner.
Enskilda brunnar som har mycket vatten, kommer de utredas som möjliga områden att ta vatten ifrån?

Det kan finnas mycket vatten i enskilda brunnar i förhållande till hur många som försörjs från den brunnen, men det är inte säkert att den tillgången skulle kunna räcka för flertalet fastigheter. Uttag från enskilda brunnar som stöd till kommunal dricksvattenförsörjning kommer inte att utredas i detta skede av utredningen, men om det är någon som vill delge oss information om områden eller brunnar med god vattentillgång kan de höra av sig till Uppsala Vatten.
Anpassning till klimatförändringar. Kan man använda icke dricksvatten till sådant som man inte behöver ha just dricksvatten till (till exempel spola toaletter och bevattning)?

Den pågående utredningen kommer att undersöka hur framtida klimatförändringar kan komma att påverka vattenförsörjningen i stort i Järlåsa, med hjälp av Livsmedelsverkets handbok. Inom andra utredningar kan det bli aktuellt att titta på effektiv vattenanvändning och nya tekniker.
Konstgjord produktion av nederbörd likt Ryssland och OS i Sydkorea, är det ett alternativ?

Det är tyvärr inte ett hållbart alternativ, varken ekonomiskt eller miljömässigt.
Vad kostar det att bygga ett nytt Granås?

Det är inte brunnarna som är det dyra att bygga i sammanhanget, utan ledningsdragningen, så det beror helt på var brunnen ligger i förhållande till vattenverket/befintlig råvattenledning. En brunn och en överbyggnad kostar i storleksordningen runt 1 miljon kronor.
Föroreningen vid Bryggarbo från gamla asfaltsverket. Om inte den hade varit, skulle det vara ett alternativ då? Finns det risk att föroreningen sprider sig till grundvattentäkterna som används idag?

Utredning från tidigare visade att vattentillgången i den delen av åsen är god, så det skulle utan förorening kunnat vara ett alternativ. Åsen har flera olika magasin som rinner åt olika håll och som inte alltid är sammanbundna. Förorening från Bryggarbo kommer inte sprida sig vidare eftersom det är ett enskilt magasin som inte rinner vidare till de vattentäkter som används idag. Sanering av Bryggarbo är ett alternativ som kommer att undersökas i utredningen.
Var det bevattningsförbud 2018 på grund av föroreningen vid Granås?

Ja det stämmer. Nu kan vi ju inte veta hur det hade sett ut om det inte hade varit en förorening. Men det var först och främst ett bevattningsförbud för att minska antalet nödvändiga transporter av vatten från stan.
Vad är det som gör det dyrt att dra långa ledningar? Använd nyutbildade som kan göra arbetet för lärlingslön.

Arbetstimmar och grävandet är det som är den stora kostnaden. För att anlägga dricksvattenledningar krävs att såväl standarder för utförande som hygienregler följs noggrant. Arbetet behöver i många fall upphandlas via LOU vilket gör att vi inte har möjlighet att ”fritt välja” vilka som ska utföra uppdraget utan behöver förhålla oss till de anbud som inkommer.