Hoppa till innehållet

Vattnets kretslopp i stad och land

wave.png

Vatten, H2O och aqua – kärt barn har många namn!

Allt liv som vi känner till behöver vatten. På jorden har vi ca 1,4 miljarder kubikkilometer som täcker 70 procent av jordens yta. Vi får varken mer eller mindre vatten på jorden - betyder det att vi dricker samma vatten om och om igen? Läs här om vattnets kretslopp, hur vatten flyttar sig och hur det förändras…

 

 

Från hav och sjö ⇒ till moln ⇒ till regn och snö

rainy-lake.png

Vatten rinner i bäckar, floder och älvar tills det samlas i gropar och dalar i marken. Detta är det som bildar våra sjöar och hav. Vattnet tar både bra och dåligt med sig på sin färd genom landskapet: mineraler, fallna löv och skräpiga plastpåsar…

Solens värme får små molekyler av vatten att hoppa upp ur hav och sjöar, och en del stiger högt och samlas som moln. Moln är alltså mängder av små, små droppar av vatten. Kvar blir det stora pölar av vatten, som en stor salt soppa - det vi kallar för HAVET. Skräpet blir tyvärr också kvar i havet, hur ska vi kunna undvika att skräpet hamnar där? Fundera på det!

plastpase.pngplastflaska.png

Vattenmolekylerna dansar i luften, varma och vilda, men lugnar sig lite i den svala himlen högt däruppe. Molekylerna klumpar där ihop sig, bildar små droppar och samlas till fluffiga moln. När dropparna blir stora nog orkar de inte sväva, utan de faller ner – det blir regn och snö! Molnet löser upp sig till miljoner fallande droppar som rasar ner mot jordens yta. Regn, snö och annat vatten som faller från molnen kallas NEDERBÖRD. Kanske har du hört att de pratar om nederbörd när du kollar på Vädret under Nyheterna på TV?


Vatten på ytan och vatten i marken

Dripp, dropp, plask och slask. Oavsett om det är snöflingor, regndroppar eller hagel som faller landar det så småningom och gör allting blött. Vart tar det sedan vägen?

En del av vattnet hittar ner i jordens håligheter, fyller upp mellanrummen mellan korn av sand och grus. Vattnet sjunker ner i marken. När markens sand omringas och mättas av vatten så finns det inte plats för någon luft längre, vattnet som samlats kallas för GRUNDVATTEN. I Uppland så får nästan alla grundvatten som dricksvatten i kranen, precis som du som har egen brunn!vattenglas-pil.png

Grundvatten är ett utmärkt dricksvatten, för det har renats naturligt av marken. Om du vill ha grundvattnet får du gräva en brunn och fira ner en hink. Med modern teknik kan du sätta ner en pump och koppla den till vattenrör som leder vattnet upp till kranen. Voila! Du har ett vattensystem!

Grundvatten är naturligt rent, men ibland släpper vi människor ut saker i naturen som marken inte kan tvätta bort, exempelvis som en del av de där kemikalierna som sprutas på vissa åkrar eller gifter från din smutsavstötande jacka som du tvättade i tvättmaskin. Genom att undvika att kemikalier spolas ut med avloppsvattnet eller läcker ner i marken så håller vi vårt dricksvatten renare! Ett tips på hur: använd miljömärkt schampo, tvättmedel och diskmedel. Det gör en viktig skillnad! Här kan du läsa mer om miljömärkningar.

Det finns olika mycket grundvatten på olika platser, och det rinner olika fort. Vattnet strömmar fram mellan sand och gruskorn, samlas i bergssprickor och stannar nästan helt upp i lerig mark. Visste du att om vi tar upp för mycket vatten så kan byggnader börja sjunka? Grundvattnet behövs för att hålla marken stadig. I Uppsala stad fyller vi på grundvattnet med vatten från Fyrisån genom dammar på åsen, på så sätt håller marken sig stabil och vi har grundvatten som räcker till alla. Att fylla på grundvattnet som vi gör kallas INFILTRATION, och det har vi gjort i Uppsala sedan 1970-talet. Bilden nedan visar hur.

Storvad till Sunnersta.jpg

När blir regn och snö till DAGVATTEN?

Men vad nu, var hamnar regnet om det landar på asfalt, hård sten, tegeltak och hårt trampade stigar? Här hittar inte vattendropparna ner i marken! Här måste regnet hitta ner i gallerbrunnarna på gatorna för att ta sig vidare. Nederbörd (ex. regn och snö) som rinner ner i gallerbrunnarna kallas DAGVATTEN. Dagvattnet åker vidare i rör under marken. På en del ställen finns det dammar, eller speciella rabatter som vattnet passerar innan det åker ut i närmsta vattendrag. I Uppsala stad är det Fyrisån. Vilket är ditt närmsta vattendrag?

I dagvattnet slinker tyvärr skräp som fimpar, snus och tuggummin också med. Skräp vill vi inte ha i gallerbrunnarna, slänger man skräp där är det som att slänga det direkt i ån eller havet! Så här kan du hjälpa till:

  • Plocka upp skräp som du ser på marken
  • Prata med de som du känner som röker och snusar, se till att de endast lägger skräpet i papperskorgen.

Skyfall och dagvatten

Vid riktigt stora störtskurar och skyfall får vattendropparna inte plats i rören! De trängs och knuffas, bildar pölar och sjöar. Vilket stök och vilka översvämningar det kan bli! Du kan göra det lättare för vattnet att få plats och till och med passa på att dra nytta av det, här är några tips:

  • Håll gallerbrunnarna på marken nära dig rena från löv och grenar, så undviker vi att det blir stopp.
  • Led regnvattnet från taket ner i en tunna, så kan du använda det för att vattna trädgården när det är torrt.

Vatten på ytan

Vatten som du kan se på ytan (exempelvis i sjöar, åar, diken eller forsar) kallas YTVATTEN. Det ytvattnet kan man också göra om till dricksvatten, det gör man i flera städer i Sverige. Som Stockholm – de dricker vatten från sjön Mälaren. I Almunge används ytvattnet från Långsjön som dricksvatten. För att göra ytvatten drickbart krävs dock många fler steg i vattenverket, för det är vanligen mycket mer förorenat än grundvatten. Exempel på ytvatten i Uppsala län är Fyrisån, Tämnaren, Långsjön och Ekoln.

Vattenverk eller reningsverk

Ibland när man pratar om att rena vattnet så är det lätt att blanda ihop de olika verken vi använder för att göra just detta. Ett VATTENVERK, eller dricksvattenverk, gör vatten som vi kan dricka ur kranen. Det tar grundvatten eller ytvatten, förbereder vattnet genom att exempelvis ta bort kalk eller tillsätta klor i vattnet. Det vattnet är det du får ur kranen, i toaletten, i duschen, som används i diskmaskinen och i tvättmaskinen. 

Ett RENINGSVERK, eller avloppsreningsverk, är till för att rena det vatten vi smutsat ner hemma så att det kan lämnas tillbaka till naturen. I rör under marken leds vattnet från duschen, köket, toaletten och allt annat vatten inifrån huset ut, hela vägen in till reningsverket. Olika reningsverk har olika steg för att rena vattnet, men oftast har de minst ett mekaniskt steg (för att ta bort synligt skräp) och biologiskt steg (där bakterier äter upp näringen i vattnet från kiss och bajs) och ett kemiskt steg (där den sista näringen och smutsen fångas upp med hjälp av en kemikalie, ungefär som ett tvättmedel). Reningsverket är gjort för att ta hand om toapapper och det som kommer inifrån din kropp. Tyvärr hamnar väldigt mycket fel saker i avloppet varje dag, i Uppsala får vi in 500 kilo skräp dagligen och i Sverige åker det ner 110 ton mer eller mindre miljövänliga badrumsprodukter i våra avloppsrör varje dag! Det gör alltså stor skillnad vad du och din familj spolar ner.

Här kan du läsa mer om reningsverk och vattenverk.

Vad kan jag tänka på hemma för att ta hand om vattnet?

Att få rent dricksvatten i alla kranar hemma är en riktig lyx. Det är inte alla länder som har det lika bra med så mycket och bra vatten som vi. Hur kan vi ta hand om den här fina resursen vatten så bra som möjligt?

Det finns mycket du kan göra hemma för att spara på vatten och ta hand om de värdefulla dropparna på bästa sätt. Här kommer en lista med tips. Hur många kan du göra hemma?

  • I duschen: stäng av vattnet när du tvättar dig och duscha så kort du kan (3 minuter i duschen = 36 liter vatten)
  • När du borstar tänderna: stäng av vattnet när du inte sköljer, här finns det många liter att spara!
  • Titta på ditt schampo, tvål, tvättmedel och diskmedel: Är dessa miljömärkta? Finns det att köpa miljömärkt istället? Om inte, fråga i din butik, kanske kan de ta in flaskor med miljömärkning? Snällare mot dig och naturen.
  • Om du tar mediciner: använd endast medicin när det behövs och lämna ALLA gamla mediciner till apoteket.
  • När du städar: Det räcker oftast med såpa, diskmedel och citronsyra/ättika, många produkter vi har hemma i skåpen är onödiga. Spar på miljön och plånboken!
  • Ha alltid en papperskorg i badrummet: Utan papperskorg är det större risk att fel saker hamnar i toaletten. Tops, hår, bomull, våtservetter, tamponger, snus och annat skräp ska alltid slängas i papperskorgen. I toaletten blir det stopp och det kan komma ut farliga ämnen i vattnet.
  • Lär dig om PFAS så du kan undvika det: Det finns många ämnen som vi inte vill släppa ut, men vi måste lära oss vad de heter och var de kan gömma sig - det är då vi kan göra skillnad! I Uppsala har vi problem med att vi har fått PFAS i vattnet, idag tar vi bort det mesta med ett kolfilter. Bäst hade det dock varit om det inte släppts ut i första hand. Hjälp till du med genom att läsa på om PFAS och hur du kan undvika det

Mer information om vatten

Svenskt vattens vattenfakta 
VA-guidens dagvattenfilmer 
UR Plays Fatta fakta 
NE.se – fakta om vatten