Materialåtervinning
Mål: Materialåtervinningen ska öka.
Det avfall som inte kan förebyggas eller återanvändas ska sorteras, samlas in och materialåtervinnas så att resurserna behålls i kretsloppet. Detta minskar behovet av nyproducerad råvara och bidrar till att fler och större resursströmmar kan materialåtervinnas. Insamlingssystemen ska utvecklas och vara flexibla för att kunna möta förändrade krav och behov i samhället.
Få materialen att cirkulera så många gånger som möjligt
Utvecklingsområdet Materialåtervinning handlar om att på bästa sätt ta vara på de resurser som inte kan förebyggas eller återanvändas. Därigenom sker styrning mot en cirkulär ekonomi där materialen cirkulerar så många gånger som möjligt. Åtgärderna inkluderar att förbättra möjligheterna till källsortering på fler platser i samhället, krav på återvinning och återvunna material vid upphandling, samt materialåtervinning av fler fraktioner som till exempel textil och fler typer av plast. Indikatorerna berör andelen avfall generellt och bygg- och rivningsavfall specifikt som materialåtervinns eller förbereds för återanvändning samt andelen utsorterat och biologiskt behandlat matavfall.
Samordnarens ansvar att planera och följa upp åtgärden
Samordnare för respektive åtgärd ansvarar för att åtgärden budgeteras för och planeras in i verksamheten på lämpligt sätt i förhållande till relaterade åtgärder och verksamheten i övrigt, samt att åtgärden genomförs och rapporteras för uppföljning i enlighet med vad som anges i handlingsplanen. Samordnares roll kan även vara att samordna flera olika aktörer eller verksamheters arbete för att genomföra åtgärden.
Nr | Åtgärd | Samordnare |
|---|---|---|
2.1 | Revidera miljöstyrande avfallstaxa för att uppmuntra till ökad utsortering av matavfall till behandling där energi och näringsämnen tas till vara | Uppsala Vatten |
2.2 | Arbeta för fastighetsnära insamling av förpackningar och returpapper från småhus | Uppsala Vatten |
2.3 | Utveckla riktlinjer för insamlingssystem med bättre sorteringsgrad och bättre resursutnyttjande i nya och befintliga stadsdelar | Uppsala Vatten |
2.4 | Säkerställa att fysisk plats för källsortering beaktas i program, detaljplaner och bygglov | Plan- och byggnadsnämnden |
2.5 | Utreda olika möjligheter att materialåtervinna vintergrus | Gatu- och samhällsmiljö-nämnden |
2.6 | Avsätta material högre upp i avfallstrappan på återvinningscentralerna och på Hovgården | Uppsala Vatten |
2.7 | Samarbeta med lärosäten och andra aktörer inom forskning och utveckling för att bidra till att resurshanteringen flyttar uppåt i avfallstrappan | Uppsala Vatten |
2.8 | Säkerställa källsorteringsmöjligheter i kommunala verksamheter | Alla nämnder och bolagsstyrelser |
2.9 | Bedriva tillsyn över bygg- och rivningsavfall, matavfall och avfall som faller under producentansvaret | Miljö- och hälsoskyddsnämnden |
2.10 | Föra dialog kring resurshushållning och cirkularitet vid tillsyn av avfall | Miljö- och hälsoskyddsnämnden |
Indikatorer
Idikatorer med målvärden och målår mäter hur vi rör oss mot utvecklingsområdets mål.
Indikatorerna i handlingsplanen har i flera fall målvärden till både 2025 och 2030 för att följa andra målår i omvärlden. De flesta åtgärder i handlingsplanen ska vara genomförda senast 2026, då såväl program som handlingsplan enligt avfallsförordningen ska ses över och vid behov uppdateras.
Indikator 1: Andelen avfall som materialåtervinns och förbereds för återanvändning.
Målvärde: 55 procent till år 2025 och 60 procent till år 2030. (baserat på Sveriges etappmål om materialåtervinning).
Utgångsvärde: 40 procent 2021.
Indikator 2: Andelen bygg- och rivningsavfall till Hovgårdens avfallsanläggning som materialåtervinns och förbereds för återanvändning.
Målvärde: Ökande trend jämfört med 2022.
Utgångsvärde: Utgångsvärde: 39 procent 2020.
Indikator 3: Andel utsortering och biologisk behandling av matavfall.
Målvärde: 75 procent till 2023, samt att bibehålla 75 procent även efter 2023. (baserat på Sveriges etappmål om matavfall).
Utgångsvärde: 22 kilogram per person och år 2018.