Skillnader mellan Kallinge-fallet och Uppsalas domstolsprocess mot Försvarsmakten

I samband med att Uppsala Vatten stämde Försvarsmakten för de PFAS-föroreningar som upptäcktes i Uppsalas dricksvatten 2012, har vi ofta kopplats ihop med Kallinge-fallet. Det finns paralleller mellan de här två fallen. Båda handlar om PFAS i dricksvattnet från Försvarsmaktens övningar med brandskum. Men det finns också stora skillnader.

Kallinge-fallet, där Kallingebor stämde den lokala vattenleverantören för personskada på grund av PFAS har fått stor medial spridning och lyfter en viktig fråga: hur vi hanterar kemikalier i vårt dricksvatten.

Högsta domstolen ger invånarna i Kallinge rätt – det är en personskada att ha mycket höga halter av PFAS-ämnen i kroppen.

PFAS är ett samlingsnamn för en grupp syntetiskt framställda kemikalier. Det finns fler än 10 000 olika PFAS-ämnen och de mest kända substanserna kallas PFOS och PFOA.

Stora skillnader mellan Kallinge och Uppsala

I Ronnebymålet har halterna i dricksvattnet varit extremt höga och de boende där har stämt kommunen för att de anser sig drabbade av en personskada. I Uppsala handlar frågan i stället om Försvarsmakten ska ansvara för de merkostnader det innebär för Uppsala Vatten att i dricksvattenproduktionen rena bort PFAS-ämnen från grundvattnet efter deras brandövningsverksamhet.

Vi på Uppsala Vatten har stämt Försvarsmakten eftersom det enligt miljöbalken är den som har ställt till med en förorening som ska bekosta att hantera den (den så kallade ”förorenaren betalar-principen”).

Vad gäller halterna i Ronneby jämfört med Uppsala så är det också stora skillnader. Halterna i grundvattnet i Uppsala ligger på omkring 150 nanogram per liter, och renas i dag ner till 5–10 nanogram per liter innan det når Uppsalabornas kran. I Ronneby uppgick halten i vattnet från dricksvattenkranarna till 10 380 nanogram per liter. Halternas av PFAS i Ronnebys dricksvatten var alltså omkring 1 000 gånger så höga som halterna i Uppsalas dricksvatten är i dag.

När PFAS upptäcktes i Uppsalas dricksvatten 2012 så agerade vi på Uppsala Vatten omedelbart. De förorenade vattentäkterna stängdes av och togs inte i bruk igen förrän en reningsprocess var installerad. Vattnet renas sedan dess med hjälp av filter med aktivt kol.

När PFAS upptäcktes i Uppsalas dricksvatten 2012 var Livsmedelsverkets rekommendationer att dricksvatten med mindre än 90 nanogram PFAS per liter kunde drickas utan särskild åtgärd. Från 2012 fram till 2022 har det dricksvatten som renats vid våra vattenverk haft omkring 25 nanogram PFAS per liter när det nått Uppsalabornas kranar. Alltså långt under Livsmedelsverkets rekommendationer.

PFAS-mängden i Uppsalas dricksvatten

Livsmedelsverket har nu antagit nya dricksvattenföreskrifter med anledning av nya direktiv från EU och Europeiska myndigheten för livsmedelssäkerhet (Efsa). Det nya gränsvärdet för PFAS för dricksvatten i Sverige omfattar två gränsvärden:

PFAS 4: 4 nanogram per liter

PFAS 21: 100 nanogram per liter

Gränsvärdet för PFAS 4 omfattar de ämnen som ingår i Efsas hälsobaserade riktvärde (PFOA, PFNA, PFOS och PFHxS) och gränsvärdet för PFAS 21 omfattar PFAS 4 samt ytterligare PFAS-ämnen. De nya gränsvärdena för PFAS tillämpas från 1 januari 2026.

Med anledning av dessa nya gränsvärden arbetar Uppsala Vatten för att genom en ännu mer effektiv rening sänka halten av PFAS i dricksvattnet ytterligare. Vi har i dag PFAS-värden för PFAS 4 på mellan 5–10 nanogram per liter och 5–15 nanogram per liter för PFAS 21.

Det planeras fler åtgärder för att rena PFAS ännu mer på Bäcklösa vattenverk. Som en konsekvens av de nya gränsvärdena har Uppsala Vattens styrelse fattat beslut om att bygga ut PFAS-reningen i Uppsala ytterligare. Investeringskostnaden är på 100 miljoner kronor.